Färgblind makeupartist
Ve och fasa. Som konstnär borde jag absolut inte bry mig om vad andra kreativa människor gör eller säger, för det finns egentligen inga rätt eller fel. Men idag såg jag ett exempel på något som bara skrek FEEEEEEEEEEEEEL!
Jag dömmer aldrig rätt och slätt på en gång, nej nej! Jag satt och tänkte på det ett tag, försökte se det från olika perspektiv som jag alltid gör. Men nu när jag funderar alltmer på det, blir jag mer besluten om att hon hade fel. Hon hade så jävla fel.
Det var något program på tv, "gör om mig" eller något sånt hette det. Där var en makeupartist som sminkade en annan kvinna. Sminkösen (om vi ska köra på svenska, tror översättningen blir så...) säger "Du har så fantastiska ögon, därför lägger jag på en orange färg här, som är lite röd, motsatsfärg till grönt, för att framhäva din gröna ögonfärg."
Va? VA? Vad i helvete sa hon precis? Rött är INTE motsatsfärgen till grönt. Det var min första tanke. Sen började jag fundera. Jag satt och klurade på "julrött" och "julgrönt." Nej, det där går inte ihop. Det finns inget där som framhäver varandra, snarare tvärtom. Jag har hela tiden tyckt att dom två färgerna dämpar varandra. För det finns sånna färger också.
Nu har jag suttit och tänkt på det här någon timme och jag blir alltmer säker över att det är jag som har rätt. För att bevisa (återigen, lärdom från gymnasiet) för mig själv var jag tvungen att kladda ner olika färgskalor i photoshop. Jag tog såklart den gröna skalan. Från en ganska blå grön till en nästan gul grön. Sen tryckte jag på inventera. För där får man fram motsatsfärgen. Och alla vet ju vad motsatsfärgen till svart är...
Jag fick en färgskala på rosa och lila. SE! JAG HADE SÅ JÄVLA RÄTT!
Jag är ingen sminkös eller stylist, men färger kan jag se, och det borde fan dom också kunna göra.
Värsta OMG-faktorn, årets stora flopp på tv, en av dom värsta grejerna att påstå i konstvärlden.
Jag säger det på svenska: HERREGUD! (som inte finns... i det BLÅ)
Eftertraktat...
Eftertraktat spel, eller vad?
VARNING FÖR JELENA FOMICHOVA!!!
(Jag sprider det här vidare från en väns facebook. Såhär ska det inte få gå till.)
VARNING FÖR JELENA FOMICHOVA!!!
Jag skriver om en uppfödare som heter Jelena Fomichova, och som föder upp franska bulldoggs, mops och även bostonterrier. Hon är en välkänd hundutställare, som vinner många priser både nationellt och internationellt, och hon har en stor verksamhet i Riga, där hon kommer ifrån, men även i Sverige sedan något år. Hon är folkbokförd i Sverige, och har en registerad uppfödning i Svenska kennelklubben.
Vi köpte en fransk bulldogg den 12/4 från uppfödaren Jelena, en hund med stamtavla och registrerad i kennelklubben. I samband med köpet uppmärksammar jag ett stort sår vid hundens rumpa, och veterinären som gör besiktningen undersöker såret, och skriver ut en salva. Hon tror också att såret uppkommit i samband med att hunden kan ha haft diarréer. Vi köper ändå hunden för 17000: -, då han i övrigt, enligt besiktningen, är en frisk hund. Vi skriver under köpekontraktet, som redan var ifyllt, förutom mina uppgifter, och sedan åker vi hem till Göteborg. Vi satt på utsidan av en husvagn och jag fick ingen genomgång av kontraktet, men jag utgick ifrån att säljaren, som nu är ansluten till Svenska kennelklubben, dels har dolda fel försäkring och att hon är ärlig och har goda avsikter som en seriös uppfödare som hon utger sig att vara.
Jag frågade också uppfödaren om försäkring, men då hon inte talar engelska eller svenska fick jag inga klara besked på frågan. Uppfödaren talade också med min väninna i telefon, som kan ryska, så att uppfödaren kunde uppmärksamma oss på eventuella problem eller andra saker kring hunden vi köpte, men hon nämnde absolut ingenting till min rysktalande väninna.
Efter att hunden varit hos oss i ca två dagar, kan vi konstatera att allt inte står rätt till, hunden läcker bajs, och har diarréaktig avföring. Vi kontaktar igen veterinären som gjorde besiktningen, och hon skriver ut penicillin och upplyser oss att om det inte blir bättre inom 7 dagar får vi kontakta veterinär som gör en mer grundlig undersökning. Jag skriver även ett mail till köparens dotter, som i sin tur svara att hon tycker det är tråkigt att vår hund har hälsoproblem, men det var absolut inget de var medvetna om. Jag har sedan mailkontakt med säljaren under den veckan som vår hund tar sin första (av totalt 4 kurer penicillin) och varje gång är det jag som skriver och talar om hälsostatusen till säljaren, hon frågar aldrig om hans eventuella förbättringar/försämringar.
När en vecka gått, och vår hund inte är ett dugg bättre tar jag honom till smådjursakuten i Göteborg, och de gör en grundligare undersökning på honom, och sätter in ett nytt penicillin och även foderbyte+kosttillskott. Jag mailar igen till säljaren, och då får jag till svar att hon kan tänka sig byta ut hunden mot en annan valp. Jag accepterar inte det då hon nu redan sålt oss en sjuk hund till fullpris, utan jag ber henne reducera priset på vår hund, och betala tillbaka 11000:-, vilket skulle vara 50% av inköpspriset och även täcka de kostnader vi då haft för hundens veterinärsbesök och mediciner, detta vill inte säljaren godta, utan ny valp och vår hund tillbaka till henne.....
I denna historia finns en väninna till säljaren, som engagerar sig i vår sak, och som försöker få säljaren att göra rätt för sig, att säljaren betalar oss de pengar vi köpt hunden för, och vi får samtidigt behålla hunden, men detta vill inte säljaren godta, utan hon vill ha hunden tillbaka i det fall hon skall betala tillbaka några pengar, och då de 17000:- vi köpte hunden för, inte de extra kostader vi haft med mediciner och veterinärsbesök.
Vid ett tillfälle skall säljaren ha sagt till väninnan att hon skulle kunna tänka sig att betala oss 8.000:-, inget mer, och jag kände då att det är bättre än inget, även om jag själv aldrig fått det erbjudandet från säljaren, så sa jag till väninnan att hon får hälsa att jag godtar budet på 8000:-, men då säger säljaren helt plötsligt nej, hon har inga pengar att betala till mig.....
Den 1 maj blir vår hund så pass allvarligt försämrad så vi får åka med honom igen till smådjursakuten, som då behåller honom över 2 dygn och gör ett antal prover och tester, vilket senare visa sig vara negativt på allt. Vi får då betala 13800:- för detta, då vi i vår tur inte har någon försäkring som ersätter våra utlägg, eftersom hundens sjukdom fanns redan vid inköp, och säljaren har inte berättat att hon inte har dolda fel försäkring i samband med köpte, så vi får stå för hela räkningen.
Hunden får igen en ny pencillinkur, och byta foder ännu en gång....
Nu har det gått ytterligare 2 veckor, och vår hund är i dåligt skick. Vi har nu fått ett tips från den första veterinären, som gjorde besiktingen på hunden, att vi skall göra en "huskur" med kokt grötris, salt, socker och smör+mosade fiskbullar... detta skall han äta i små portioner under 14 dagar, och han har också påbörjat att äta kortison, och om detta inte hjälper kommer vi att behöva avlida honom.
Under hela denna perioden har jag haft sporadisk mailkontakt med säljaren, och hon påstår att hon är ovetandes om hundens hälsoproblem, trots att hon står som ägaren. Hon lägger ansvaret på en idag död kvinnas samvete. Hon anser att hon fullgjort sina förpliktelser som uppfödare och säljare genom att erbjuda mig en ny valp....Hon har inte vid något tillfälle erbjudit sig att ersätta mig, och hon har inte heller engagerat sig eller på eget initativ frågat kring vår hunds hälsa. Hunden var 8 månader när vi köpte honom så självklart borde uppfödaren vetat om dessa bekymmer kring diaréer och svårt att "hålla tätt".
Hon berättar också att hunden har varit i Riga under ett antal månader, något som jag INTE fått några handlingar eller information om, och när jag frågar kring detta svarar hon inte.....
När jag nu har börjat att själv "rota" kring uppfödaren och hennes förehavanden så har jag hittat ett antal konstiga saker. Hon smugglar hundar till Sverige, hon är anmäld för vanvård och hon har förbud att föda upp ett visst antal kullar per år, hon har falska papper på de hundar hon äger, chipmärkningar stämmer inte med hundarna och hon redovisar inte de pengar hon tjänar på sin försäljning, trots att hon säljer flera hundar per månad för dyra pengar.
Hon har sedan tidigare anmälningar på sig hos Jordbruksverket, hon har anmälningar hos Länsstyrelsen i Uppsala och Stockholm, men inget görs.
Även Svenska kennelklubben är väl medvetna om hennes hundhållning, men trots det får hon fortsätta sin verksamhet i deras goda namn.....
Jag kontaktade Svenska kennelklubben, och skrev ett långt brev kring turerna för vår hund, och nu har det gått ett antal veckor men inget svar. Jag pratade med någon vid juridiska enheten på Svenska kennelklubben, och hon informerade mig om att jag måste först delge säljaren mina ersättningsanspråk, sedan, om hon inte betalar, kan de kanske hjälpa mig. Jag fick dessutom en hel del dumma kommentarer från hon på juridiska avdelningen, såsom " du borde kanske ha nappat på erbjudandet om ny hund när du hade chansen"........ Hon uppmanade mig att också att ringa till Tullverket, då jag kunde ses som medbrottsling ifall jag inte gjort en anmälan, trots att jag vet att min hund varit i Riga utan papper...
Jag ringer till Tullverket, som tar en rapport.. sedan vet jag inte mer... Jag ringer till Jordbruksverket, som först skriver ner min berättelse, sedan ringer upp mig efter dryga 30 minuter och ber mig faxa in alla papper då det visar sig att säljaren har flera anmälningar på sig till Jordbruksverket......Jag ordnar allt de ber om på min semsterdag, allt för att det förhoppningsvis skall sätta stopp för denna oseriösa och mycket "fula" uppfödare....sedan hör jag inget mer....
Jag försöker komma fram till Länsstyrelsen i Uppsala under en hel förmiddag, men alla telefoner har automatisk telefonsvarare, och i växeln får jag veta att de ALLA sitter i möte... Återkom kl 12.30.. och om något djur far illa blir min följdfråga.. "tja, återkom kl 12,30" får jag till svar. Jag får tillslut tag i en vid Länsstyrelsen, som låter meddela att de får se om Efter alla dessa turer som är, och har varit, så känner jag mig maktlös... Ska en uppfödare få göra som hon vill, kan man verkligen smuggla hundar, ha svarta pengaffärer och falska dokument på hundar ostraffat, utan att man utreder och tar detta allvarligt?!
Vi har tre myndigheter som jag anmäler till, och som uppger att jag har verkligen rätt i att hon bryter mot våra lagar och regler kring hundhållning, och även andra paragrafer, men dessa tre myndigheterna gör ingenting.....
Som parantes till allt detta kan jag säga att när vi var i Heby och köpte vår hund hade uppfödaren ca 10-12 hundar bak i sin skåpbil, sittades på en yta av 100 cm längd och 50 cm bredd, i små burar... ca 6 timmar var vi totalt i Heby och inte en gång släpptes hundarna ut ur bilen, eller hade vatten eller annat i sina burar de var inträngda i. Något jag i efterhand reflekterat på, men i ivern och lyckan att äntligen få möjlighet att köpa en fransk bulldog så var det inget jag tänkte på när vi var på plats.. tyvärr
Jag vet också att nu har uppfödaren flertal hundar "ute på arrende" vilket betyder att hon har flera hundar som hon skriver på andra personer, så kan hon fortsätta avla utan att någon kommer åt henne, men när det skall säljas valpar så står hon som ägare...
Hon har också lämnat två av sina hundar till bekanta, som i sin tur lämnade dessa hundar i ett källarförråd utan mat och vatten, stående i sin egna avföring. Dessa två hundar är nu omhändertagna av Länsstyrelsen i Stockholm, men uppfödaren kan fortsätta sin verksamhet och hon är fritt ute....de kan priorierar min anmälan, då de inte såg den som akut.....sedan vet jag inte mer....
Vad jag egentligen vill med hela denna berättelsen är att man granskar uppfödaren, sätter press på våra myndigheter och sprider hur det tyvärr kan gå till i hundvärlden. Att man som köpare INTE är trygg trots att man gör det som man tror är rätt, köper hund från registrerad hunduppfödare i Svenska kennelklubben, och köper hund med stamtavla...Att man skall läsa varje liten detalj i köpeavtalet och verkligen försäkra sig om att hunden har en dolda fel försäkring, eller att uppfödaren står för eventuella kostnader som blir om de kan visas att det uppstått innan hunden köptes.
Jag vill också att man gör myndigheterna lite medvetna om att det är en slapp inställning de har, att de verkligen inte uppmuntrar människor att göra rätt om de ser att lagar och förordningar inte följs. Jag har kämpat för vår hund sedan dag 1, jag har skrivit, ringt, betalt enorma pengar på veterinärerer och mediciner ( totalt snart 50.000:- ) och jag trodde att lagen skulle tillämpas i alla fall, inte bara när det är tvärtom... För jag kan garantera att hade det varit omvänd historia, att hunden kanske bitit någon hade man snabbt omhändertagit hunden och med största sannolikhet avlidat honom, man hade också fått stora rubriker i media och det hade blivit skadestånd och jag hade troligtvis blivit dömd för vårdslöshet om hunden tex gått lös....
Samma gäller om jag smugglar in knark, då hade man agerat snabbt och säkerligen hade jag blivit dömd, men att smuggla hundar är tydligen ok....trots att det kan medföra allvarliga smittorisker och det är stora pengar att tjäna.
Jag ber om hjälp, för jag känner mig maktlös, jag vädjar till vänner och bekanta att sprida detta, för vem vet, nästa gång kanske det är din vän, granne eller släkting som råkar ut för samma historia.
Själv så har jag gett upp, jag har all min kärlek och focus på vår underbare hund, att han ska bli frisk och vi får glädjas åt vår hund istället för att dagligen behöva gå och oroa sig och se hur han sakta tynar bort.
Tack för att du tog dig tid att läsa igenom detta långa brev, och tack om du sprider det vidare, för jag har försökt på andra vägar, genom media, men de anser inte att detta är en historia som är värd att uppmärksammas, tyvärr så nu hoppas jag på Facebook genomslagskraft.
VARNING FÖR JELENA FOMICHOVA!!!
Jag skriver om en uppfödare som heter Jelena Fomichova, och som föder upp franska bulldoggs, mops och även bostonterrier. Hon är en välkänd hundutställare, som vinner många priser både nationellt och internationellt, och hon har en stor verksamhet i Riga, där hon kommer ifrån, men även i Sverige sedan något år. Hon är folkbokförd i Sverige, och har en registerad uppfödning i Svenska kennelklubben.
Vi köpte en fransk bulldogg den 12/4 från uppfödaren Jelena, en hund med stamtavla och registrerad i kennelklubben. I samband med köpet uppmärksammar jag ett stort sår vid hundens rumpa, och veterinären som gör besiktningen undersöker såret, och skriver ut en salva. Hon tror också att såret uppkommit i samband med att hunden kan ha haft diarréer. Vi köper ändå hunden för 17000: -, då han i övrigt, enligt besiktningen, är en frisk hund. Vi skriver under köpekontraktet, som redan var ifyllt, förutom mina uppgifter, och sedan åker vi hem till Göteborg. Vi satt på utsidan av en husvagn och jag fick ingen genomgång av kontraktet, men jag utgick ifrån att säljaren, som nu är ansluten till Svenska kennelklubben, dels har dolda fel försäkring och att hon är ärlig och har goda avsikter som en seriös uppfödare som hon utger sig att vara.
Jag frågade också uppfödaren om försäkring, men då hon inte talar engelska eller svenska fick jag inga klara besked på frågan. Uppfödaren talade också med min väninna i telefon, som kan ryska, så att uppfödaren kunde uppmärksamma oss på eventuella problem eller andra saker kring hunden vi köpte, men hon nämnde absolut ingenting till min rysktalande väninna.
Efter att hunden varit hos oss i ca två dagar, kan vi konstatera att allt inte står rätt till, hunden läcker bajs, och har diarréaktig avföring. Vi kontaktar igen veterinären som gjorde besiktningen, och hon skriver ut penicillin och upplyser oss att om det inte blir bättre inom 7 dagar får vi kontakta veterinär som gör en mer grundlig undersökning. Jag skriver även ett mail till köparens dotter, som i sin tur svara att hon tycker det är tråkigt att vår hund har hälsoproblem, men det var absolut inget de var medvetna om. Jag har sedan mailkontakt med säljaren under den veckan som vår hund tar sin första (av totalt 4 kurer penicillin) och varje gång är det jag som skriver och talar om hälsostatusen till säljaren, hon frågar aldrig om hans eventuella förbättringar/försämringar.
När en vecka gått, och vår hund inte är ett dugg bättre tar jag honom till smådjursakuten i Göteborg, och de gör en grundligare undersökning på honom, och sätter in ett nytt penicillin och även foderbyte+kosttillskott. Jag mailar igen till säljaren, och då får jag till svar att hon kan tänka sig byta ut hunden mot en annan valp. Jag accepterar inte det då hon nu redan sålt oss en sjuk hund till fullpris, utan jag ber henne reducera priset på vår hund, och betala tillbaka 11000:-, vilket skulle vara 50% av inköpspriset och även täcka de kostnader vi då haft för hundens veterinärsbesök och mediciner, detta vill inte säljaren godta, utan ny valp och vår hund tillbaka till henne.....
I denna historia finns en väninna till säljaren, som engagerar sig i vår sak, och som försöker få säljaren att göra rätt för sig, att säljaren betalar oss de pengar vi köpt hunden för, och vi får samtidigt behålla hunden, men detta vill inte säljaren godta, utan hon vill ha hunden tillbaka i det fall hon skall betala tillbaka några pengar, och då de 17000:- vi köpte hunden för, inte de extra kostader vi haft med mediciner och veterinärsbesök.
Vid ett tillfälle skall säljaren ha sagt till väninnan att hon skulle kunna tänka sig att betala oss 8.000:-, inget mer, och jag kände då att det är bättre än inget, även om jag själv aldrig fått det erbjudandet från säljaren, så sa jag till väninnan att hon får hälsa att jag godtar budet på 8000:-, men då säger säljaren helt plötsligt nej, hon har inga pengar att betala till mig.....
Den 1 maj blir vår hund så pass allvarligt försämrad så vi får åka med honom igen till smådjursakuten, som då behåller honom över 2 dygn och gör ett antal prover och tester, vilket senare visa sig vara negativt på allt. Vi får då betala 13800:- för detta, då vi i vår tur inte har någon försäkring som ersätter våra utlägg, eftersom hundens sjukdom fanns redan vid inköp, och säljaren har inte berättat att hon inte har dolda fel försäkring i samband med köpte, så vi får stå för hela räkningen.
Hunden får igen en ny pencillinkur, och byta foder ännu en gång....
Nu har det gått ytterligare 2 veckor, och vår hund är i dåligt skick. Vi har nu fått ett tips från den första veterinären, som gjorde besiktingen på hunden, att vi skall göra en "huskur" med kokt grötris, salt, socker och smör+mosade fiskbullar... detta skall han äta i små portioner under 14 dagar, och han har också påbörjat att äta kortison, och om detta inte hjälper kommer vi att behöva avlida honom.
Under hela denna perioden har jag haft sporadisk mailkontakt med säljaren, och hon påstår att hon är ovetandes om hundens hälsoproblem, trots att hon står som ägaren. Hon lägger ansvaret på en idag död kvinnas samvete. Hon anser att hon fullgjort sina förpliktelser som uppfödare och säljare genom att erbjuda mig en ny valp....Hon har inte vid något tillfälle erbjudit sig att ersätta mig, och hon har inte heller engagerat sig eller på eget initativ frågat kring vår hunds hälsa. Hunden var 8 månader när vi köpte honom så självklart borde uppfödaren vetat om dessa bekymmer kring diaréer och svårt att "hålla tätt".
Hon berättar också att hunden har varit i Riga under ett antal månader, något som jag INTE fått några handlingar eller information om, och när jag frågar kring detta svarar hon inte.....
När jag nu har börjat att själv "rota" kring uppfödaren och hennes förehavanden så har jag hittat ett antal konstiga saker. Hon smugglar hundar till Sverige, hon är anmäld för vanvård och hon har förbud att föda upp ett visst antal kullar per år, hon har falska papper på de hundar hon äger, chipmärkningar stämmer inte med hundarna och hon redovisar inte de pengar hon tjänar på sin försäljning, trots att hon säljer flera hundar per månad för dyra pengar.
Hon har sedan tidigare anmälningar på sig hos Jordbruksverket, hon har anmälningar hos Länsstyrelsen i Uppsala och Stockholm, men inget görs.
Även Svenska kennelklubben är väl medvetna om hennes hundhållning, men trots det får hon fortsätta sin verksamhet i deras goda namn.....
Jag kontaktade Svenska kennelklubben, och skrev ett långt brev kring turerna för vår hund, och nu har det gått ett antal veckor men inget svar. Jag pratade med någon vid juridiska enheten på Svenska kennelklubben, och hon informerade mig om att jag måste först delge säljaren mina ersättningsanspråk, sedan, om hon inte betalar, kan de kanske hjälpa mig. Jag fick dessutom en hel del dumma kommentarer från hon på juridiska avdelningen, såsom " du borde kanske ha nappat på erbjudandet om ny hund när du hade chansen"........ Hon uppmanade mig att också att ringa till Tullverket, då jag kunde ses som medbrottsling ifall jag inte gjort en anmälan, trots att jag vet att min hund varit i Riga utan papper...
Jag ringer till Tullverket, som tar en rapport.. sedan vet jag inte mer... Jag ringer till Jordbruksverket, som först skriver ner min berättelse, sedan ringer upp mig efter dryga 30 minuter och ber mig faxa in alla papper då det visar sig att säljaren har flera anmälningar på sig till Jordbruksverket......Jag ordnar allt de ber om på min semsterdag, allt för att det förhoppningsvis skall sätta stopp för denna oseriösa och mycket "fula" uppfödare....sedan hör jag inget mer....
Jag försöker komma fram till Länsstyrelsen i Uppsala under en hel förmiddag, men alla telefoner har automatisk telefonsvarare, och i växeln får jag veta att de ALLA sitter i möte... Återkom kl 12.30.. och om något djur far illa blir min följdfråga.. "tja, återkom kl 12,30" får jag till svar. Jag får tillslut tag i en vid Länsstyrelsen, som låter meddela att de får se om Efter alla dessa turer som är, och har varit, så känner jag mig maktlös... Ska en uppfödare få göra som hon vill, kan man verkligen smuggla hundar, ha svarta pengaffärer och falska dokument på hundar ostraffat, utan att man utreder och tar detta allvarligt?!
Vi har tre myndigheter som jag anmäler till, och som uppger att jag har verkligen rätt i att hon bryter mot våra lagar och regler kring hundhållning, och även andra paragrafer, men dessa tre myndigheterna gör ingenting.....
Som parantes till allt detta kan jag säga att när vi var i Heby och köpte vår hund hade uppfödaren ca 10-12 hundar bak i sin skåpbil, sittades på en yta av 100 cm längd och 50 cm bredd, i små burar... ca 6 timmar var vi totalt i Heby och inte en gång släpptes hundarna ut ur bilen, eller hade vatten eller annat i sina burar de var inträngda i. Något jag i efterhand reflekterat på, men i ivern och lyckan att äntligen få möjlighet att köpa en fransk bulldog så var det inget jag tänkte på när vi var på plats.. tyvärr
Jag vet också att nu har uppfödaren flertal hundar "ute på arrende" vilket betyder att hon har flera hundar som hon skriver på andra personer, så kan hon fortsätta avla utan att någon kommer åt henne, men när det skall säljas valpar så står hon som ägare...
Hon har också lämnat två av sina hundar till bekanta, som i sin tur lämnade dessa hundar i ett källarförråd utan mat och vatten, stående i sin egna avföring. Dessa två hundar är nu omhändertagna av Länsstyrelsen i Stockholm, men uppfödaren kan fortsätta sin verksamhet och hon är fritt ute....de kan priorierar min anmälan, då de inte såg den som akut.....sedan vet jag inte mer....
Vad jag egentligen vill med hela denna berättelsen är att man granskar uppfödaren, sätter press på våra myndigheter och sprider hur det tyvärr kan gå till i hundvärlden. Att man som köpare INTE är trygg trots att man gör det som man tror är rätt, köper hund från registrerad hunduppfödare i Svenska kennelklubben, och köper hund med stamtavla...Att man skall läsa varje liten detalj i köpeavtalet och verkligen försäkra sig om att hunden har en dolda fel försäkring, eller att uppfödaren står för eventuella kostnader som blir om de kan visas att det uppstått innan hunden köptes.
Jag vill också att man gör myndigheterna lite medvetna om att det är en slapp inställning de har, att de verkligen inte uppmuntrar människor att göra rätt om de ser att lagar och förordningar inte följs. Jag har kämpat för vår hund sedan dag 1, jag har skrivit, ringt, betalt enorma pengar på veterinärerer och mediciner ( totalt snart 50.000:- ) och jag trodde att lagen skulle tillämpas i alla fall, inte bara när det är tvärtom... För jag kan garantera att hade det varit omvänd historia, att hunden kanske bitit någon hade man snabbt omhändertagit hunden och med största sannolikhet avlidat honom, man hade också fått stora rubriker i media och det hade blivit skadestånd och jag hade troligtvis blivit dömd för vårdslöshet om hunden tex gått lös....
Samma gäller om jag smugglar in knark, då hade man agerat snabbt och säkerligen hade jag blivit dömd, men att smuggla hundar är tydligen ok....trots att det kan medföra allvarliga smittorisker och det är stora pengar att tjäna.
Jag ber om hjälp, för jag känner mig maktlös, jag vädjar till vänner och bekanta att sprida detta, för vem vet, nästa gång kanske det är din vän, granne eller släkting som råkar ut för samma historia.
Själv så har jag gett upp, jag har all min kärlek och focus på vår underbare hund, att han ska bli frisk och vi får glädjas åt vår hund istället för att dagligen behöva gå och oroa sig och se hur han sakta tynar bort.
Tack för att du tog dig tid att läsa igenom detta långa brev, och tack om du sprider det vidare, för jag har försökt på andra vägar, genom media, men de anser inte att detta är en historia som är värd att uppmärksammas, tyvärr så nu hoppas jag på Facebook genomslagskraft.
Helltown goes Ghosttown?
Vad i helskotta är det som händer i Helsingborg? BR-leksaker har stängt igen, vilket betyder att det inte finsn någon leksaksaffär i stan. Allvarligt?? I HELSINGBORG? Det ryktas om att andra affärer ska stängas igen p.g.a de nya skyhöga hyrorna på kullagatan, hur roligt känns det? Hur går det för Väla egentligen?
Eftersom jag jobbar nere i city kanske jag också kommer att drabbas av detta, och då är det jävligt illa. Jag hoppas verkligen inte det... även om tecknena finns där, affärerna på bruksgatan öppnas och stängs igen, de dör som flugor. Jag fick höra att en av affärernas hyra hade gått upp med 60%. Det är helt sinnesjukt mycket, med så höga hyror går det inte runt för butikerna och vi inte lyckas sälja för så mycket mer. Ofta? Alltså HALLÅÅ? Vad fan gör ni med vår stad? Ska det sluta med att Helsingborg faller sönder till en spökstad?
Eftersom jag jobbar nere i city kanske jag också kommer att drabbas av detta, och då är det jävligt illa. Jag hoppas verkligen inte det... även om tecknena finns där, affärerna på bruksgatan öppnas och stängs igen, de dör som flugor. Jag fick höra att en av affärernas hyra hade gått upp med 60%. Det är helt sinnesjukt mycket, med så höga hyror går det inte runt för butikerna och vi inte lyckas sälja för så mycket mer. Ofta? Alltså HALLÅÅ? Vad fan gör ni med vår stad? Ska det sluta med att Helsingborg faller sönder till en spökstad?
inga-ord-kan-beskriva-situation
Har ni också varit med om den där känslan man får, när man läser något som bara inte kan vara sant? Grejen är den att det faktiskt inte är sant, man har bara svårt för att förstå situationen eller händelsen, för det där verkar bara så himla fel, och det blir bara mer och mer fel ju mer man tänker på det. Så har jag det precis just nu, jag vet inte om det är något svart framför folks ögon ibland för de verkar inte se, eller så är där någon spärr i hjärnan. Jag kan för allt i världen inte förstå detta, jag sparar på orden för jag vill inte berätta vad det handlar om... men jag vill säga så mycket men har samtidigt inga ord att säga det. Rättare sagt; jag vet inte vilka ord jag ska använda. Det är bara så... tappa-hakan-och-stirra-moment.
Herregud. Bakom flötet, eller vad?
Herregud. Bakom flötet, eller vad?
Brutalitet
Tidigt en morgon efter jag hade partajat loss ordentligt på Helsingborgsfestivalen, fann jag denna syn när jag nästan var hemma. Detta är då alltså bara 2 portar från mig, hade jag bott i just den här porten hade jag aldrig velat ta i handtaget. Fy fan. Vem vet vad för smittor som gömmer sig i det där blodet? Inte för att det ser ut som personen har tagit i handtaget... Men ändå...
Diskborste
När jag stod och diskade häromdagen gick "huvudet" av på mitten. Då frågade jag mig själv några frågor: Var den av dålig kvalité? Har jag slitit ut den? Eller är det jag som inte har någon vidare koll på min styrka i mina händer? Vad det än är så bör jag nog inte vara arg när jag diskar, ha ha!
Travelpartner i min sketa!
Jag ska aldrig mer boka biljetter via travelpartner, dom är varken enkla eller billiga att ha att göra med.
Jag var kanske klantig när jag inte läste genom villkoren ordentligt, men jag trodde det skulle vara som de flesta andra grejer, har nämligen aldrig beställt flygbiljetter förut.
När jag och Stefan väl satt där vid datorn var vi noga med att boka i "avbokningsskydd," man vet ju aldrig vad som händer? Mycket riktigt, 10 dagar senare fick vi avboka flygturen för det dök upp något med mitt band som jag bara inte kan missa. Avboka var inga problem, men några pengar får vi inte tillbaka. Tydligen gällde bara avbokningen tillsammans med ett läkarintyg som ska skickas inom 5 dagar efter avbokningen eller hur det nu var. Att omboka funkar inte heller. Enligt mig, vad fan är det för en service egentligen? Resan var visserligen billig, men jag som inte har så mycket pengar så betyder dom här pengarna mycket för mig. Med andra ord blev jag och Stefan blåsta på 1200 kr var. (Blåst blev jag väl inte eftersom allting stod i villkoren, men jag känner mig ändå lurad)
Nästa gång ska jag leta upp ett flygbolag som erbjuder avbokning där man får tillbaka sina pengar (om det nu finns) och jag har lärt mig två saker; att läsa genom villkoren ordentligt och att aldrig mer boka biljetter via travelpartner. Ni kan ta er i sketan allihop och jag hoppas att ni får kul för pengarna!
Det är inte bara jag som är missnöjd med denna sajt, på reseguidens diskussionsforum hittade detta, TRYCK HÄR för att läsa.
Jag var kanske klantig när jag inte läste genom villkoren ordentligt, men jag trodde det skulle vara som de flesta andra grejer, har nämligen aldrig beställt flygbiljetter förut.
När jag och Stefan väl satt där vid datorn var vi noga med att boka i "avbokningsskydd," man vet ju aldrig vad som händer? Mycket riktigt, 10 dagar senare fick vi avboka flygturen för det dök upp något med mitt band som jag bara inte kan missa. Avboka var inga problem, men några pengar får vi inte tillbaka. Tydligen gällde bara avbokningen tillsammans med ett läkarintyg som ska skickas inom 5 dagar efter avbokningen eller hur det nu var. Att omboka funkar inte heller. Enligt mig, vad fan är det för en service egentligen? Resan var visserligen billig, men jag som inte har så mycket pengar så betyder dom här pengarna mycket för mig. Med andra ord blev jag och Stefan blåsta på 1200 kr var. (Blåst blev jag väl inte eftersom allting stod i villkoren, men jag känner mig ändå lurad)
Nästa gång ska jag leta upp ett flygbolag som erbjuder avbokning där man får tillbaka sina pengar (om det nu finns) och jag har lärt mig två saker; att läsa genom villkoren ordentligt och att aldrig mer boka biljetter via travelpartner. Ni kan ta er i sketan allihop och jag hoppas att ni får kul för pengarna!
Det är inte bara jag som är missnöjd med denna sajt, på reseguidens diskussionsforum hittade detta, TRYCK HÄR för att läsa.
Brandfarliga scones
Jag vet inte om jag ska kalla mig klantarsle eller om jag ska skylla på timern ELLER om jag har en sjukt dålig spis. (Jag har en sån där minispis, som består av två plattor och en liten ungn.)
Jag tänkte göra scones och ta med till jobb imorgon. När timern ringde efter 10 min (så länge som de skulle vara inne) går jag till köket och ser att det ryker lite från ungnen. Jag öppnar luckan och mer rök kommer ut (inte sådär våldsamt mycket, men ungefär som när man bränner något på spiset) jag får halvt panik av röken, på det hela går mitt brandlarm igång och jag drar ut sladden till spishelvetet, rycker tag i brandlarmet (som just nu bara ligger på proppskåpet, har inte skruvat upp den i taket ännu), springer och öppnar balkongdörren och försöker få tyst på larmet. Jag bankar, slår och svär, sliter upp luckan och sliter ut batteriet. Tystnad. Äntligen. Och sen... vad fan hände? Inget farligt hände tänkte jag. Allt är lugnt.
Jag slängde delarna av larmet på golvet (för att se något positivt i det hela så funkade larmet, fast det är köpt på netto ;)) och gick för att kolla mina scones. Dom är brända på undersidan, det gick att skära bort såklart, men tråkigt att halva bulljävlarna blev svarta.
Efter några minuter och efter att jag hade provätit en scones gick det upp för mig om vad som egentligen hände. Nu håller jag på att vädra ut röken och jag är helt uppe i varv. Hur fan ska jag kunna lägga mig nu? Jag ska upp tidigt imorgon och ofta jag kommer att somna när här luktar rök. (Jag får halvt panik av den lukten)
Vad hade hänt om de förbannade sconesen hade varit inne någon minut längre? Jag vågar knappt tänka på det.
Jag tänkte göra scones och ta med till jobb imorgon. När timern ringde efter 10 min (så länge som de skulle vara inne) går jag till köket och ser att det ryker lite från ungnen. Jag öppnar luckan och mer rök kommer ut (inte sådär våldsamt mycket, men ungefär som när man bränner något på spiset) jag får halvt panik av röken, på det hela går mitt brandlarm igång och jag drar ut sladden till spishelvetet, rycker tag i brandlarmet (som just nu bara ligger på proppskåpet, har inte skruvat upp den i taket ännu), springer och öppnar balkongdörren och försöker få tyst på larmet. Jag bankar, slår och svär, sliter upp luckan och sliter ut batteriet. Tystnad. Äntligen. Och sen... vad fan hände? Inget farligt hände tänkte jag. Allt är lugnt.
Jag slängde delarna av larmet på golvet (för att se något positivt i det hela så funkade larmet, fast det är köpt på netto ;)) och gick för att kolla mina scones. Dom är brända på undersidan, det gick att skära bort såklart, men tråkigt att halva bulljävlarna blev svarta.
Efter några minuter och efter att jag hade provätit en scones gick det upp för mig om vad som egentligen hände. Nu håller jag på att vädra ut röken och jag är helt uppe i varv. Hur fan ska jag kunna lägga mig nu? Jag ska upp tidigt imorgon och ofta jag kommer att somna när här luktar rök. (Jag får halvt panik av den lukten)
Vad hade hänt om de förbannade sconesen hade varit inne någon minut längre? Jag vågar knappt tänka på det.
Världens kallaste land
Jag har precis tittat på Dokument Inifrån, avsnittet hette "Generation utanför," så ni kan säkert räkna ut vad det handlar om, oss ungdomar i åldrarna 20-25, som försöker etablera oss på den så kallade arbetsmarknaden. Jag kan inget annat än att bli arg, där är vuxna människor som beskyller ungdomarna för att vara lata, sen när man pratar med ungdomarna så är världen mörkare än vad den ser ut att vara. Regeringen nu skyller på den gamla regeringen, för den här stora arbetslösehten bland ungdomar har funnits i 20 år. 20 JÄVLA ÅR! Det är helt vansinnigt. Vill ni se avsnittet kan ni se det HÄR...
Det som gjorde mig vansinnig var företag som utnyttjade provanställningar fullt ut, skriker och gapar på de anställda och vill att dom ska vara tillgängliga när som helst, att de ska ägna sina liv åt jobbet och lägga vänner, familj och fritid i andra hand. Men för helvete? Vad är det för fel på det här jävla landet? Vad är det för fel på vissa människor? Jag har inga ord just nu. Fy... fan.
Det som gjorde mig vansinnig var företag som utnyttjade provanställningar fullt ut, skriker och gapar på de anställda och vill att dom ska vara tillgängliga när som helst, att de ska ägna sina liv åt jobbet och lägga vänner, familj och fritid i andra hand. Men för helvete? Vad är det för fel på det här jävla landet? Vad är det för fel på vissa människor? Jag har inga ord just nu. Fy... fan.
A big oh no
Det är kul hur folk bli provocerade när jag säger att jag inte menar att provocera. Framför allt när jag inte säger det rakt ut till någon specifik om vad jag tycker, det är bara tankar... som alla kan läsa. Skyll dig själv då, jag tar ingen skit. ;)
Bebisfeber
Vad är det som händer? Varför går alla och blir gravida helt plötsligt?
En del som jag känner har gått och blivit gravida och några av dom har redan fått sina barn. Jösses säger jag bara. Redan? Ingen av oss har hunnit fylla 25 ännu. Är det redan dags?
Okej, men visst. Hade jag stått där med en sambo, fast jobb, bil och hela köret och blivit på smällen, då hade jag säkert behållt barnet. Men skillnaden nu, är att jag har framtidsmål och ambitioner som jag vill uppfylla innan jag sätter ett nytt liv till världen. Jag vill hinna resa och göra saker (det kan man väl göra efter barnet är fött... i typ pensionärsålder) medans jag orkar och kan. Tanken på att bli mamma lockar mig inte alls. Ibland funderar jag över om folk blir gravida bara för att de inte har jobb. Skaffa tv? Nej men allvarligt talat, jag är säkert jätteprovocerande nu, det är inte meningen, men känslan finns där ändå. Eller är deras ambitioner och framtidsmål att skaffa barn och familj? Okej, det är inget fel på det. Man får såklart göra som man vill, men ibland kan jag inte låta bli att säga något, när modern i fråga är en ung tjej som knappt har inkomst. Man kan få bidrag, men vad är det som säger att det täcker alla kostnader?
Vill du ha en sån här krälandes där hemma på vardagsrumsgolvet?
En del som jag känner har gått och blivit gravida och några av dom har redan fått sina barn. Jösses säger jag bara. Redan? Ingen av oss har hunnit fylla 25 ännu. Är det redan dags?
Okej, men visst. Hade jag stått där med en sambo, fast jobb, bil och hela köret och blivit på smällen, då hade jag säkert behållt barnet. Men skillnaden nu, är att jag har framtidsmål och ambitioner som jag vill uppfylla innan jag sätter ett nytt liv till världen. Jag vill hinna resa och göra saker (det kan man väl göra efter barnet är fött... i typ pensionärsålder) medans jag orkar och kan. Tanken på att bli mamma lockar mig inte alls. Ibland funderar jag över om folk blir gravida bara för att de inte har jobb. Skaffa tv? Nej men allvarligt talat, jag är säkert jätteprovocerande nu, det är inte meningen, men känslan finns där ändå. Eller är deras ambitioner och framtidsmål att skaffa barn och familj? Okej, det är inget fel på det. Man får såklart göra som man vill, men ibland kan jag inte låta bli att säga något, när modern i fråga är en ung tjej som knappt har inkomst. Man kan få bidrag, men vad är det som säger att det täcker alla kostnader?
Vill du ha en sån här krälandes där hemma på vardagsrumsgolvet?
Fisbook
Jag ville heta "Ronja Rotten" på facebook, men av någon anledning blev det avaslaget. Men Rutten funkade bra. men hur coolt är det på svenska? Och jag undrar vad skillnanden på "Rutten" och "Rotten" är, mer än bara språket. DÅLIGT FACEBOOK!
Brand på Butterick's
För ungefär en timme och 20 minuter sen blev jag väckt av ett samtal från Linnea. Hon var påväg till Ebbas för att börja jobba, när hon såg både brandbilar och rök vid Buttericks, med andra ord; där jag jobbar. Känslorna är blandade och jag vet inte alls hur jag ska reagera. På HD:s hemsida står det att det brinner från ovanvåningen av butiken... lite märkligt, vet inte alls vad det kan ha varit som har startat branden.
Vad ska jag göra nu? Det blir antagligen en tids "ledighet," men när kan jag börja jobba igen? Och hur är det att vara timanställd när något sånt här händer? Kommer jag helt och hållet vara utan pengar nu? Tror nästan det, om inget annat så är det nog lika bra att förbereda sig på det värsta. Jag hoppas att inte alltför mycket är skadat, så att det går snabbt att laga själva lokalen igen. För att gå utan jobb och pengar är det sista jag vill göra.
Usch, tycker synd om Marlene som kom dit i morse och skulle börja jobba. Jag kan bara tänka mig hur hon känner sig nu, eller hur hon kände när hon kom dit och såg allting.
Ni kan läsa mer HÄR.
Socialt jävla missanpassad på riktigt
Att vara socialt missanpassad är något som jag skämtar om ibland, men när man ser personer i verkliga livet som just den här benämningen stämmer in på, blir man fan rädd. Förra veckan på jobb hände det lite saker som jag inte trodde var möjligt, men jag har sagt det innan och jag säger det igen; människan är verkligen en udda varelse.
När jag står där vid kassan och prisade några varor som nyligen hade kommit, kommer det in en ganska kort tjej, rätt så rund och ett glatt humör. Hon hälsade, jag hälsade givetvis tillbaks, eftersom det ska man göra på mitt jobb. ;)
Sen började hon prata litegrann... "åh, vad roliga grejer ni har här!" Jag bara ler och håller med, "Ohja, här är en del roliga saker." Hon ställer sig och tittar åp muggarna på disken. "Världen bästa mamma? Nej, världens bästa dotter ska det stå!" Just när hon hade sagt det där, började jag undra lite om allt verkligen stod rätt till. "Men där står ju världen bästa dotter bara för att jag sa det!" Jag tvingar fram ett leende och pressar ur mig: "Hehe, jaa..." Sen går hon längre in i butiken och jag trodde att faran var över, då menar jag att slippa prata med henne om onödiga ting. Men nej, hon fortsätter, hon nästan ropar "Vad här är roliga saker, hit ska jag gå fler gånger!" Där stod jag och undrade, vad i helvete ska jag svara på det? Så jag gjorde det enklaste, jag svarade inte alls. Med andra ord, jag låtsades som jag inte hörde. Jag funderade vidare över den här konstiga människan, och om hon hade några vänner. Alls.
Efter en stund kommer hon tillbaka till kassan där jag står. Hon får syn på några masker brevid dörren och frågar "Tror du jag hade skrämt kunderna om jag hade tagit på mig en sån mask?" jag tyckte nästan det var lite kul (hon har trots allt lite humor) log och sa "Ja, det hade du kanske gjort, du kan ju alltid prova, he he." Jag ser hur hon funderar lite, sen frågar hon hur många kunder vi har haft idag. "Hm ja, vi har ju haft några stycken, men jag vet inte exakt hur många." Sen går hon ifrån kassan (ÄNTLIGEN tänkte jag då), går till en annan hylla och börjar titta på några andra saker. Faran ur världen, tänkte jag då i den stunden.
I precis rättan tid kommer det in två tjejer, dom går fram till hylla strax brevid kassan och börjar titta på lite saker. Den korta knubbiga och jävligt dryga tjejen går fram till maskerna brevid dörren, tar på sig en sån och går sedan fram till dom andra två tjejerna...
Hon knackar den ena på axeln, och när hon vänder sig om hoppar hon till. Den andra tjejen glor snett som fan och den dryga tjejer börjar skratta jättemycket. Sen frågar hon dom "Blev ni rädda? Ha ha ha" tjejerna som riktigt irriterade svarade bara med ett kort och väldigt tydligt "eh, JA." När jag ser allt detta vet jag inte vad jag ska göra, jag trodde att hon skämtade, men inte fan gjorde hon det... Inte är det slut där heller, sen kommer hon skrattandes fram till mig i kassan och säger "ha ha, dom blev rädda, såg du det? Ha ha ha!"
Vad fan gör man i den situationen? Jag blev så paff av hela händelsen, tyckte mest det var pinsamt, sen visste jag inte heller om jag skulle skratta eller gråta. Helst av allt ville jag bara skjunka genom jorden, jag känner inte den här tjejen, och jag hoppades att dom andra två tjejerna inte trodde att jag gjorde det heller. Då kunde jag inte riktigt pressa fram ett falskt leende, något svagt blev det och det enda jag fick fram var "ehe he he..."
Jag fick nätan panik, jag vänder mig om och tar tag i de första och bästa nyanlända varorna, tittar disrket på min chef som hade hört och sett hela spektaklet, jag ser bara hur hon kniper ihop munnen och antagligen, kämpar för att inte visa ett ansiktsuttryck som skulle avslöja vad hon egentligen tänkte. När jag hade fått tag på varorna gick jag iväg med bestämda steg, för att hänga upp dom i andra änden av butiken (och såklart komma bort från eländet)
Shit i helvete, snacka om att vara socialt jävla missanpassad på riktigt. Jag trodde inte sånt här fanns, nog fan vet alla var man drar en gräns innan man börjar skämta med en totalt okänd människa? Så sjukt pinsamt. Hon hade i alla fall gått sen när jag hade hängt upp mina varor. Tack och lov för det, men det här tar fan priset av allt jag har varit med om i butiken. Herregud...
När jag står där vid kassan och prisade några varor som nyligen hade kommit, kommer det in en ganska kort tjej, rätt så rund och ett glatt humör. Hon hälsade, jag hälsade givetvis tillbaks, eftersom det ska man göra på mitt jobb. ;)
Sen började hon prata litegrann... "åh, vad roliga grejer ni har här!" Jag bara ler och håller med, "Ohja, här är en del roliga saker." Hon ställer sig och tittar åp muggarna på disken. "Världen bästa mamma? Nej, världens bästa dotter ska det stå!" Just när hon hade sagt det där, började jag undra lite om allt verkligen stod rätt till. "Men där står ju världen bästa dotter bara för att jag sa det!" Jag tvingar fram ett leende och pressar ur mig: "Hehe, jaa..." Sen går hon längre in i butiken och jag trodde att faran var över, då menar jag att slippa prata med henne om onödiga ting. Men nej, hon fortsätter, hon nästan ropar "Vad här är roliga saker, hit ska jag gå fler gånger!" Där stod jag och undrade, vad i helvete ska jag svara på det? Så jag gjorde det enklaste, jag svarade inte alls. Med andra ord, jag låtsades som jag inte hörde. Jag funderade vidare över den här konstiga människan, och om hon hade några vänner. Alls.
Efter en stund kommer hon tillbaka till kassan där jag står. Hon får syn på några masker brevid dörren och frågar "Tror du jag hade skrämt kunderna om jag hade tagit på mig en sån mask?" jag tyckte nästan det var lite kul (hon har trots allt lite humor) log och sa "Ja, det hade du kanske gjort, du kan ju alltid prova, he he." Jag ser hur hon funderar lite, sen frågar hon hur många kunder vi har haft idag. "Hm ja, vi har ju haft några stycken, men jag vet inte exakt hur många." Sen går hon ifrån kassan (ÄNTLIGEN tänkte jag då), går till en annan hylla och börjar titta på några andra saker. Faran ur världen, tänkte jag då i den stunden.
I precis rättan tid kommer det in två tjejer, dom går fram till hylla strax brevid kassan och börjar titta på lite saker. Den korta knubbiga och jävligt dryga tjejen går fram till maskerna brevid dörren, tar på sig en sån och går sedan fram till dom andra två tjejerna...
Hon knackar den ena på axeln, och när hon vänder sig om hoppar hon till. Den andra tjejen glor snett som fan och den dryga tjejer börjar skratta jättemycket. Sen frågar hon dom "Blev ni rädda? Ha ha ha" tjejerna som riktigt irriterade svarade bara med ett kort och väldigt tydligt "eh, JA." När jag ser allt detta vet jag inte vad jag ska göra, jag trodde att hon skämtade, men inte fan gjorde hon det... Inte är det slut där heller, sen kommer hon skrattandes fram till mig i kassan och säger "ha ha, dom blev rädda, såg du det? Ha ha ha!"
Vad fan gör man i den situationen? Jag blev så paff av hela händelsen, tyckte mest det var pinsamt, sen visste jag inte heller om jag skulle skratta eller gråta. Helst av allt ville jag bara skjunka genom jorden, jag känner inte den här tjejen, och jag hoppades att dom andra två tjejerna inte trodde att jag gjorde det heller. Då kunde jag inte riktigt pressa fram ett falskt leende, något svagt blev det och det enda jag fick fram var "ehe he he..."
Jag fick nätan panik, jag vänder mig om och tar tag i de första och bästa nyanlända varorna, tittar disrket på min chef som hade hört och sett hela spektaklet, jag ser bara hur hon kniper ihop munnen och antagligen, kämpar för att inte visa ett ansiktsuttryck som skulle avslöja vad hon egentligen tänkte. När jag hade fått tag på varorna gick jag iväg med bestämda steg, för att hänga upp dom i andra änden av butiken (och såklart komma bort från eländet)
Shit i helvete, snacka om att vara socialt jävla missanpassad på riktigt. Jag trodde inte sånt här fanns, nog fan vet alla var man drar en gräns innan man börjar skämta med en totalt okänd människa? Så sjukt pinsamt. Hon hade i alla fall gått sen när jag hade hängt upp mina varor. Tack och lov för det, men det här tar fan priset av allt jag har varit med om i butiken. Herregud...
Sandaler vs vårjacka
Nåja, våren är här och många får en ren hysteri, bokstavligen talat. En tur på stan kan få en både att bli förvånad, få en att börja skratta eller till och med gråta. Nog för att det är lite varmt, men någon direkt hetta har det knappast blivit än. Denna förvirring visar sig tydligt på en del av Helsingborgs befolkning, och jag undrar ibland om de bara har missat något, om de har en väldig varm kroppstemperatur eller rent av är dumma i huvudet. Jag menar, om vi tittar uppifrån och ner på vissa tjejer, det börjar då med en ganska normal frisyr, de flesta har förstått att man ska lägga mössan på hyllan, men sen kommer det som är mest intressant... En jacka, som vi kan kalla vårjacka (notera; VÅR) under den någon form av heltäckande tröja eller skjorta, en sjal, ett par ordentliga leggings... och sandaler. SANDALER! Inte nog med att dom har sandaler, att utsätta dom stackars fötterna 15 graders kyla (eller värme) får mig att nästan gå i taket. Resten av kroppen är hyffsat påpälsad, men fötterna är nakna. Nej. Vad i helvete gick fel i din utstyrsel idag? Sandaler för mig innebär SOMMAR, och här i Sverige är det en ganska så stor skillnad på vår och sommar. Herregud människor, klä er ordentligt även om värmen kikar runt hörnet. Fötterna är väl ändå det sista man visar...
Crucified Barbara i Melodifestivalen
Ett av mina favoritband, Crucified Barbara var med i melodifestivalen i lördags. Först när jag hörde talas om det visste jag inte vart jag skulle ta vägen, så jävla FRUKTANSVÄRT! Men så tänkte jag, vad fasiken, gillar jag dom för att dom inte är överdrivet kända, eller för att jag gillar deras musik? Alternativ 2 såklart. Och jag får faktiskt erkänna att deras bidrag i melodifestivalen var grym. Jag står kvar vid mitt ord, ett av mina favoritband. <3
Här är klippet för er som missade det i lördags
"heaven or hell"
Här är klippet för er som missade det i lördags
"heaven or hell"
Bostadslös?
För att kunna flytta hemifrån behöver man pengar, för att få pengar behöver man ett jobb. Det kan vem som helst räkna ut. Men sen när man väl har fått jobb, ett kul jobb dessutom, har mer pengar och sedan inser att man inte ens har råd med en etta, då blir man nästan depprimerad. Snacka om fail? Ja, som ni förstår är jag ganska tjurig just nu, känns som jag missar allt det där roliga som händer inne i stan. Och så sitter jag här, ute på landet bland får, hästar och kor... Nej, det är inget liv för en 20:åring med alltför mycket spring i benen och behov av JÄMNÅRIGA människor. här finns det bara medelålders par och fyllebönder som närmar sig pensionsålder. Jag mår illa. Riktigt jävla illa.
Om jag nu ska kunna flytta måste jag byta jobb. Och hur roligt är nu det på en skala? Jag har lyckats hitta en plats där jag får se ut precis hur jag vill. Nästan, hela och rena kläder, men det är liksom ingen större sak, tycker jag. Jag menar inte att jag ska behöva se ut likadan ut som när jag har en spelning, med håret åt alal håll, trasiga kläder och mycket smink. Nej, det är bara dom där sista detaljerna som jag verkligen inte vill göra mig av med. Färgerna i håret och mina få piercingar. Eller är det jag som är löjlig? För mig känns det nästan kränkande, att jag inte får ha håret som jag vill eller att jag verkligen måste ta ut min enda piercing i ansiktet. Att ta bort alla intressanta detaljer... Det är att trycka ner mig och min stil. Så känner jag det. Så då är nästa fråga, borde jag "växa upp" eller stå för min sak? Alternativ två är ju mer min grej, jag slår hellre näven i bordet och skiter i vilket, än viker undan för någon annan.
Jag får väl stå ut lite till, jag får igen allt när jag är rockstjärna. ;)
Om jag nu ska kunna flytta måste jag byta jobb. Och hur roligt är nu det på en skala? Jag har lyckats hitta en plats där jag får se ut precis hur jag vill. Nästan, hela och rena kläder, men det är liksom ingen större sak, tycker jag. Jag menar inte att jag ska behöva se ut likadan ut som när jag har en spelning, med håret åt alal håll, trasiga kläder och mycket smink. Nej, det är bara dom där sista detaljerna som jag verkligen inte vill göra mig av med. Färgerna i håret och mina få piercingar. Eller är det jag som är löjlig? För mig känns det nästan kränkande, att jag inte får ha håret som jag vill eller att jag verkligen måste ta ut min enda piercing i ansiktet. Att ta bort alla intressanta detaljer... Det är att trycka ner mig och min stil. Så känner jag det. Så då är nästa fråga, borde jag "växa upp" eller stå för min sak? Alternativ två är ju mer min grej, jag slår hellre näven i bordet och skiter i vilket, än viker undan för någon annan.
Jag får väl stå ut lite till, jag får igen allt när jag är rockstjärna. ;)
:S
Det här hände precis utanför vårt hus idag.
Jag vaknade av en sån jävla smäll. Tänkte först att det måste vara dom förbannade lastbilarna som kör som idioter här, tappar grejer på vägen pch har sig. För det ligger nämligen en stenkross liten bit ifrån vårt hus, där det alltid kör lastbilar både till och från.
Jag fick lite halvt panik av den smällen, jag menar, så högt? Så ljudligt? Det kan inte bara ha varit en lastbil som tappade något på vägen. Sen hör jag det - efter några minuter sedan smällen - ljudet av syrener.
Jag hoppade upp ur sängen och slängde på mig kläder. När jag kom ut från min lilla stuga ser jag en ambulans, poliser, någon brandbil och brandmän. Det hade verkligen hänt en olycka. Sen ser jag bilen som har fått hela smällen. Den större delen av bilens frontdel vad nermajad. Det låg delar av bilen på vägen. Läskigt. :S
Activa
Det här ska jag på imorgon. Det kan fan inte vara sant? Läs punkt två!
Nu tillåter jag mig själv att säga precis som jag vill, den som inte förstår att jag är upprörd och arg över detta, är bokstavligen dum i huvudet.
Nu tillåter jag mig själv att säga precis som jag vill, den som inte förstår att jag är upprörd och arg över detta, är bokstavligen dum i huvudet.
