Aldrig ska man få behöva vara glad länge. Jag svor för några månader sen att aldrig mer skriva ett negativt inlägg, åtminstonde inte något som har med mina känslor att göra. Men den här gången kan jag inte låta bli, jag är riktigt besviken och arg, vet knappt vart jag ska ta vägen.

Idag fick jag veta att de ska dra ner på mina arbetstimmar på jobb. Det är inte min chef som har bestämt det, utan någon annan (högsta chef?) och det gäller all personal i alla butikerna. Där sket det sig med lägenheten helt och hållet, för så knapert kan jag inte ha det. Ibland känns det verkligen som någon har något emot mig, eller som det verkligen ligger en förbannelse över mig. Jag är nästan säker på det, i med att allt har kommit så lägligt. så fruktansvärt jävla lägligt.

Med råga på det hela fick jag bara en halv kopp cappuccino från Espresso House idag. När jag beställde en imorse fick jag en kopp som redan var färdiggjord (tjejen i kassan startade aldrig maskinerna som ångar mjölk och det där), inget mig emot, den var ju varm och så, bara det att den var bara halvfull. Jag regarade direkt på den lätta vikten när jag fick den, men tänkte att det är nog bara jag som är lite knasig såhär på morgonen. Men icke. Jag märkte när jag drack den sen att där inte var mycket i den. Och detta blev min start på dagen. Sen varför jag inte tog upp detta med tjejen i kassan tänkte jag inte på, inte på direkten. Det var inte förräns på jobb som jag insåg det. Med all vrede utsöndrat i blodet skickade jag iväg ett klagomail till Espresso House. Sen hur seriöst dom tar detta vet jag inte, men jag hoppas i alla fall att jag inte får fler halvfulla koppar. Jag menar, jag betalade ändå 33 jävla spänn...

Buttert och surt. Nu ska jag dricka vin och hata världen.