Tankarna virvlar vilt runt i min skalle. Värst var det igårkväll, och det orsakade lite sömnsvårigheter, jag lyckades inte somna förräns runt fyra på morgonen. Klockan ringde visserligen inte förräns tio, men jag sov redan dåligt förgående natt så ni kan tänka er hur jag känner mig nu. Allt annat än pigg.

Jag står helt plötsigt inför en ny värld. En okänd värld. Och har absolut inte en aning om vad jag ska ta mig till. Jag förbannar världen för att det ska vara så svårt att leva. Jag vet hur jag vill leva, men det finns ett hinder som hindrar mig från det. Pengar. Med andra ord; en jobb som verkligen räcker till. Jag drömmer om att få ta mitt första steg från föräldrahemmet och bli min egna härskare i en lägenhet i stan. Att samla in dom där så kallade vuxenpoängen, som man knappast lyckas samla på sig när man fortfarande bor hemma... eller där man tvingas bo för att man inte har någon annanstans att ta vägen.

Men om jag spolar tillbaka bandet litegrann, så vet jag faktiskt vad jag vill göra med mitt liv. Det enda som skiljer just nu är att jag behöver något som ger mig både liv och pengar, och DET är NU. Det är finns ingen tröst att bara tänka på framtiden, som bara är oviss. Jag lever här och nu, och det är nu som jag måste ha något som jag kan försörja mig på. Men hur lätt är det?