Ställd vid livets yttersta kant

Jag har pratat om det många gånger och med många. Min konstnärliga sida är något som jag vill kunna leva vidare på... och har därför letat efter ett yrke där man verkligen kan tjäna pengar på sin konst och som är en utmaning. Med andra ord; tatuerare. Yrket triggar och lockar mig och det är något som jag tänker på dagligen och har gjort det nu i över ett år. Jag har hur många bilder som helst (tyvärr inga än som jag känner att jag vill visa upp, detta ser jag bara som övningspapper) med olika motiv som jag har gjort. Och nu när jag satt och täntke som mest på det, gjorde jag en liten research om livet som tatueringslärling. Helt ärligt trodde jag faktiskt att det skulle ge någon form av pengar, men hittade mest trådar om att man inte får någon peng över huvudtaget. Där brast det för mig, hur i helskotta ska jag då kunna ta mig till och från studion om jag hittar en plats? Det kändes som någon tog tag i mitt hjärta och vred det som det vore en disktrasa. Inte för att det bara handlar om pengar, det är ju faktiskt en utbildning, men jag måste ändå ha något som ger pengar under tiden. Skulle jag då få skitsumman från försäkringskassan så kommer det inte att räcka, utan av 2800 jag betalar ungefär 1300 hemma, 1000 kr går på busskort och vad har jag då kvar? Ungefär 500 kr, och det är ju för fan hälften av vad jag hade när jag gick på gymnasiet. Det går inte. Inte när jag bor ute på landet och är beroende av bussar... som kostar skjortan. Jag vet inte vad jag ska ta mig till längre.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0