Att vakna på morgonen och känna att Sarahas vindar har dragit genom ens flabb känns inte sådär jätteunderbart. Speciellt inte heller när man förvivlat försöker svälja, allt för att tro att man har saliv i munnnen, men känner bara hur man sväljser sandkorn och diverse annat torrt skit. Nej, det är då jag undrar om det är så man känner sig, om man vore ett lik som har varit död ett tag och sen helt plötsligt vaknar upp. Sannolikheten för denna händelse är inte särskilt stor, men OM det skulle kunna hända.

Efter några staplande zombiesteg mot köket lyckas jag få tag på verktabletter och näsdroppar, nu såhär en halvtimme senare börjar jag känna mig som en vanlig människa igen. Idag ska jag bege mig till arbetsförnedringen och få en lapp påskriven samt skicka ett paket till A i Tyskland.

Over and out.