Jag borde inte analysera det hela, misstag gör alla men det är inte värt att ältas om. Jag har insett misstaget, förstått det och bett om ursäkt. Mer kan jag knappast göra?

Men sen samtidigt... är det någon som ens bryr sig om vad JAG känner? Jag menar inte att jag har rätt till att "te mig hur som helst" för att uttrycka det som andra har gjort, men det finns faktiskt en anledning till varför jag blev så arg som jag blev. Det var egentligen inte på någon som jag blev arg, det var på själva situationen. Jag undrar hur många gånger jag har sagt detta, men alla bara tar åt sig... Är det någon som lyssnar på det jag säger ens? Det är då jag börjar undra. För det är väldigt sällan som jag blir så arg. Så egentligen tycker jag att jag inte har gjort något fel.

Varför tar ingen åt sig när det är meningen att någon ska göra det, och varför tar alla åt sig när det inte är meningen att någon ska göra det?