BDSM in my... dreams?

Ibland undrar jag om min hjärna är som den ska? Fast, ingen är väl "normal" så den är väl som den ska... Den har alltid varit så och kommer väl alltid att vara sån...

Inatt hade jag världens mest knepigaste dröm. Jag vet inte riktigt hur jag ska börja, jag känner mig lite osäker på mig själv vid det här laget. Att jag har en förkärlek till brutala grejer är ingen nyhet, men det här? Så "avancerad" är jag inte.




Det jag minns från drömmen är att jag var med två vänner, vi skulle någonstans... Jag visste vart vi skulle hela tiden, men sen är frågan om varför jag var själv (det framgår snart om vad jag menar). Det här var perversa grejer, bland dominanta personer och slavar.

Väl framme vid ett enorm hus så jag mig omkring. (Det typiska för husen i mina drömmar är att de ser lite fabriksaktiga ut. Där finns inget personligt, dom finns bara av praktiska skäl. Tegelhus med smutsig tegel och mörka fönster som avslöjar att där en gång har funnits liv och rörelse inuti byggnaden.) Dött, trist och det låg en underlig känsla över det hela. Något förbjudet och något hemligt. Min ena vän som var med knackade på ett speciellt sätt på dörren. Som hon knackade en slags kod. Dörren öppnades och en stor vakt granskade oss medans vi gick in. Första anblicken av det hela såg rätt vanligt ut. Vi var i en liten shop av något slag. Efter en stund kom jag på vad det var dom egentligen säljer... Allt handlade bara om snusk. Ren porr. Överallt. Tidningar, filmer, dildos, handbojor, diverse piskor och läderkläder. Jag chockerades lite lätt först, men återfann lugnet. Jag visste att det skulle bli värre.

Efter att ha yrat ett tag med mina två vänner i shopen, gick vi mot en dörr. Inget märkvärdigt med den. Den var vit och ganska tråkig. Såg helt vanlig ut. Skenet bedrar säkert, tänkte jag. Det stämde mycket riktigt, när jag väl kom in i rummet såg jag att där var fler människor... Alla var klädda i någon form av underkläder som var gjorde i latex eller läder. Det är här allt borde censureras, för det var allt annat än "rumsrent" där inne. Folk snuskade sig loss med varandra och jag kunde bara ana vad som skulle finnas i nästa rum. Vi var inte i det första rummet sålänge utan gick vidare till nästa. Där blev det nästan för mycket. Mina två vänner tog av sig sina kläder och smälte snart in bland alla de andra. Bland överkåta människor i läderkläder fanns där så mycket mer. Rummet var något mörkare och dunklare än det första. Jag kunde inte låta bli att titta på ett lesbiskt par som var precis brevid mig. Den ena hängde i någon form av sele i taket och hade inte så mycket att säga till om. Men nog gillade hon det och även hon andra, för de verkade inte bry sig ett dugg om att jag fanna där. Inte heller att det fanns andra i rummet. De snuskade loss, riktigt. Jag går inte in på detaljer, men använd er allra vildaste fantasi så vet ni nog, både reskapsmässigt och klädmässigt.

Jag gick en bit längre bort och det blev bara värre. Någon gick runt med en person i koppel, som kröp på alla fyra. Hon som höll i kopplet såg sträng ut. Killen i kopplet hade hela tiden blicken ner i golvet. Jag gick vidare. Visste inte om jag verkligen ville göra det, men jag tänkte inte över huvudtaget vara med mina vänner. De chockerade mig. Jag vågade inte riktigt titta på de som fanns runtomkring, jag märkte att vissa granskade mig noggrant, varför vet jag inte riktigt, kanske för att avgöra om vilken plats jag stod på. Men jag var inte där för att göra det som de andra höll på med. Men, varför var jag där? Jag kom in till ett nytt rum. Det såg ut som en offentlig toalett med kaklade väggar och toalettbås. Jag trodde att det var lugnt vid det här laget, men så fel jag hade. Jag upptäckte även en dusch, en total öppen dusch, en offentlig dusch! Där var också människor, fortfarande i läderkläder. Här blev det bara för mycket. Här går jag inte heller in på för mycket detaljer, det räcker med att en person stod och kissade på någon annan i duschen! Den som blev kissad på, såg ut att älska det. Här tog någon form av panik över mig och jag rusade ut från rummet. Här började folk se att jag inte hörde hemma här och kände bara att jag skulle ut därifrån. Och det snabbt! Jag sprang genom rummet, struntade totalt i att försöka smälta in och smyga mig fram. Ut till shopen, det första rummet och där skrämde jag slag på precis alla. Ingen hade väl räknat med att någon hysterisk person skulle slå upp dörren och springa i ren panik. Och ut ur shopen och tillbaka i dagsljuset kände jag hur lugnet sakta tog över.




Vad i helvete var detta för en dröm? Nog för att jag kanske kan vara lite pervers, men inte mycket! Detta är nog det värsta på länge, mycket länge. Mina fantasier sträcker sig inte riktigt så långt nämligen...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0